Fårögubben
Jag har nog aldrig riktigt tagit Bergman på allvar. Hans filmer, de jag sett, har varit lite konstiga, hysteriska, svårtillgängliga. Förutom Fanny och Alexander då. Den är ju fantastisk.
DN ägnar i dag hela kulturdelen åt en runa över Ingmar. Det är inte förräns jag läst den som jag börjar greppa hur stor han var. Det hålls inte tillbaka i adjektiven över honom. Han placeras där uppe bland de tre - Fellini, Bergman, Hitchcock. Typiskt svenskt att inte förstå nåns storhet. Fanny och Alexander fick 4 Oscar 1984. Redan då borde man fattat. Han fick Guldpalmernas Guldpalm i Cannes 1997. Han var stor.
Lyssnar på när de repriserar Bergmans "Sommar". Helt lätt är han inte gubben.
Men iaf. Nu ska jag göra mitt bästa för att bättre förstå den gamle. Jag ska minsann försöka se så många av hans filmer som möjligt den kommande tiden. Sen ska vi se om jag förstår honom bättre.
Du lär ju nu om någonsin få chansen att frossa i Bergman-filmer. I och med hans frånfälle så kommer det de kommande månaderna skölja en flodvåg av Bergmanmaterial ur etern. Helt i linje med Sveriges Televisions vana att hylla svenska kulturpersonligheter efter att de dött. Helt okej för
mig också, då Bergman saknar motstycke inom svensk film. Bara jag själv dör innan E-type. För att inte tala om Stefan och Krister. De får bara inte dö. Förstå ångesten i att få tre månaders buskiskavalkad.
Hmm, kul att du skriver om det jag tänker. Du satte liksom allt jag fundrade över igår på pränt!
Coolt!
Hoppas allt är bra!
Johan: 3 månaders buskiskavalkad är väl hur jag tänker mig helvetet...
Johanna: So we think alike :) Allt är fint som.....ja, nåt fint....
Hej!
Kul att hitta dig i syberspace, men varför kunde du inte berättat när jag tom finns med på bild...
Fan, att du har mörkat så bra! Har läst lite nu och de fins endel gött! Inlägget om indianer var grymt kul!
Jobba natt är ingen lek, he he!
Stubbet! Jag ville ju att det skulle komma som en överaskning. Och det gjorde det :)