Klockrike

Monica hörde av sig på "msn" och ville ta en sväng ut. Bra. Då de andra bestämde sig för att gå på Nöjesfabriken och lyssna på låtsas-punk. (DLK).
Tom Cochrane sa en gång att  "life is a highway, and I wanna ride it all night long". Jag hade nöjt mig med en riksväg och några sköna fika-stopp just nu.

Jag är sugen på chips. Jag har inga chips.

Jag provar med rökt skinka i stället.

Jag lyssnar på allt Moonbabies har gjort. Om och om igen.

Jag tänker på TAW. Han är stilig och rak.

Jag snusar mitt i natten. Och kollar på film.

Jag skriver på bloggen . Bara för att det känns rätt nu. Inget annat.


Jag vill jag vill jag vill....


Jag planerar vad jag ska äta i morgon kväll.


Jag gör upp planer och strukturerar livet den närmaste veckan. Annars går det inte.


Ja, just rubriken. Harry Martinsson - 1948. Nobelpriset 1971 med Eyvind Johnson. Så kan det vara.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback